Min fina pappa

Jag pratar inte om min familj så mycket, men nu tänkte jag faktiskt tillägna ett blogginlägg till min pappa. Det är nämligen så att min pappa fick cancer för några år sedan. Jag ska inte gå in på några detaljer tänkte jag, men cancer är ju alltid skrämmande och det var en tuff tid för alla inblandade. Jag finner mycket styrka i musiken och i den vevan började jag dela min musik med pappa. Vi lyssnade på reggae när han fick sina cellgifter och han upptäckte att han gillade musiken. Det var väldigt fint för oss att få connecta genom musiken. Vi kom liksom närmare varandra på ett sätt som vi inte har upplevt förut. En av våra gemensamma favoritlåtar blev ”Get up, stand up” med Bob Marley.

Pappa blev friskförklarad efter en tid och lyckan var förstås total, men förra året kom cancern tillbaka och nu kämpar han återigen med cellgifter och behandlingar. Det är om möjligt ännu tuffare den här gången, för att man trodde att det var ett avslutat kapitel, men jag är övertygad om att han kommer att klara det den här gången också. För han är så stark. Häromdagen fyllde han år och då gav jag honom en present som blev väldigt uppskattad. En present är ju alltid bäst om man gör den personlig, och jag hittade en väldigt snygg plånbok på en sida där man kunde lägga till personlig gravyr, så jag valde att gravera in en textraden ”Get up, stand up, don’t give up the fight”.

Det är ett budskap som dels handlar om vår relation och musiken som vi delar, men det är också peppande ord som pappa kan hämta kraft ur. Som en påminnelse om att jag tror på honom och att han är stark, att han inte ska ge upp även när det känns som tuffast. Så varje gång pappa tar upp plånboken så kan han nu se orden och tänka på mig och på att han är en kämpe. Han blev lite rörd när han fick den faktiskt, och tyckte att det var en fin gest. Jag är glad att jag hittade en present som betyder mycket för både honom och mig.

Kommentera

E-postadressen publiceras inte. Obligatoriska fält är märkta *