Reggae Galore

Artist: Glesbygd’n
Titel: Ärtes Jord’n
Betyg:
Media: CD
Label: Inlandskult Records

Man skulle kunna avfärda Glesbyg´n och deras debutalbum som en pastisch på allt som Kultiration och Livelihood redan gjort. Man skulle kunna hävda att de slirar omkring i redan upptrampade spår och att de, bortsett ifrån dialekten, inte har något nytt att komma med. En del kommer säkert göra det.

Själv kan jag dock inte låta bli att häpna över hur väl bandet lyckas väcka liv i det insomnade proggreggae-spöket ännu en gång och med en samling förbaskat bra låtar få det att kasta sig ut på danbanan i den norrländska folkparken. Det är helt enkelt för bra för att avfärdas, även om själva inramningen i form av melankoliska och folkmusikinspirerade slingor och texter i sann Hoola Bandoola-anda egentligen är något jag har tröttnat på för längesen.

Den första låten att fånga mitt gillande är Låt det ligga, en svängig historia om uran-prospekteringens baksidor som framförs tillsammans med Storsien. Sannerligen sommarens svenska refräng i mina hörlurar. När jag sedan har lyssnat sönder det spåret är det Nalta Frusse och Tomma ord för döva öron som växer till nya favoriter. Den förstnämnda framförs på en närmast obegriplig dialektal hinderbana men efter ett tiotal lyssningar så tror jag mig förstå att den handlar om hur besvärligt det är att finna kärleken när byns kvinnfolk väljer att flytta till storstan. Och då kan man lika gärna supa sig full på hembränt. Tomma ord för döva öron, vars titel låter lika förutsägbart tråkig som refrängen faktiskt är, vinner på fullkomligt fantastiska verser och en basgång som per automatik får mig att saktmodigt vaja hit och dit.

Den jazziga Parasita och den avslutande, sanslöst vackra, Blod sätter kronan på verket och får mig att inse det faktum att hippiereggaen ännu inte är nära sin undergång. Oavsett vad man tycker om detta är det till Glesbygd’ns fördel.

Text: Björn “Color Blind” Johansson